NEVER UNDERSTAND

Torsdagen spenderades mycket på att åka fram och tillbaka för att fixa biljett efter att jag blivit blåst av en internetförsäljare för mycket. När det äntligen var löst var det bara att ta sig till Sticky för att vänta in att dom skulle öppna Top Floor så man kunde döna in och "missa" Harlem och sedan kolla på Sleepy Sun . Är mycket för att se band live, men Harlem lockade mig verkligen inte från min sittplats. Skulle jag gått någonstans hade jag gått ut istället. Inte för att jag hade större förhoppningar, men varför spelade dom sådan skit på Sticky? Höll inte alls samma tema som resten av festivalen. Dessutom märkte Simon att låtarna upprepades flera gånger under kvällen. Som om de satt på en dålig blandskiva på repeat & shuffle. Det hade varit pinsamt om det inte vore just Sticky Fingers... Sleepy gjorde nog den sämsta spelningen jag sett med dom men det betyder inte att det var dåligt. Har inte så möe att skriva om det, speciellt inte såhär flera månader i efterhand.

Hade i förväg tjuvkikat på ett par setlists från tidigare spelningar på den här turnén och blev rätt nöjd av att läsa hur många, fruktansvärt bra, gamla låtar de tänkt köra. Utan tvekan värt de ~700 kr det kostade med resa, biljett och dricka. Nu minns jag inte vilken låt som var först ut, men Nivek Ogre hasade sig upp på scenen med hjälp av en rollator. Vita ytor överallt som det projicerades videor på. Allt var sjukt snyggt. En total upplevelse. Mina färdigheter i att skriva är inte tillräckliga för att jag ska orka beskriva spektaklet Skinny Puppy. Är fortfarande sliten från festivalen och gårdagens spelning. Tyckte de nya låtarna hade tagit någon slags influens från electro och trance, saker som jag förstås inte gillar, fast gjorde det bättre. Som om de på något sätt läxade upp artister ur de genrerna. Kort sagt en av de bästa konserterna i mitt liv. Ett set där gamla hits är i majoritet blandat med de bästa låtarna från senaste 2-3 skivorna går inte fel, speciellt inte med deras s

Resan från Göteborg till Stockholm blev nykter då vi inte hade tid för pissepauser (som hade krävts om man skulle hiva i sig öl efter öl) och väl framme, precis i tid, var de flesta för sega för att börja dricka. Något som löstes efter någon timmas halv-sömn på färjans golv. Lonkero-kopior, fiskshot och mintu vevades runt i hederlig fyllemanér och man varvade sina klunkningar med små tupplurar. Någon köpte vansinnigt dyr sallad, andra sjöng karaoke och jag åt mina medhavda baguetter som verkligen var en räddning på resan. Väl i land och på väg mot festivalen blir vi, och bilen bakom oss, med om en smitningskrock av en idiotförare som svänger in framför oss, tvärnitar och gasar iväg fort som attan. Vi tappar bort bilen framför oss (som visste vägen) och vi stannar vid en mack och ringer polisen för att polisanmäla skiten så Bandarn' skulle kunna få sin bil reparerad på försäkringen. Självklart var det till ingen nytta då finska länsman inte kunde engelska och inte förstod att det va